En grön nyans av kärleken

7/03/2012

Jag vet inte om ni minns mina söta små bebisplantor, men de har nu kommit i tonåren vill jag lova. De är så uppstudsiga och mopsiga. Vill inte ens tänka på när de börjar revoltera och sätta sig på tvären där i blomlådorna. De växer så  fort på längden att man kan höra hur det knakar. De försöker breda ut sig över hela vårat soldäck, så jag börjar ana att det snart kommer snackas om att flytta till något eget... Men hur mycket de än har en tuff attityd så älskar jag dem just därför de finns där och tar plats.

Titta till exempel på den här lilla sötnosen och dess småsyskon som gömmer sig där bland bladen. På väg att bli mogen, ska bara växa lite till på längden och skifta färg till en vacker röd ton.


Och alla dessa vackra gula blommor som ska falla av för att ge plats åt gröna små knoppar som ska blir runda, söta, röda och alldeles ljuvligt goda när de plockas solvarma.


Det är så kul att jag och barnen har lyckats plantera, komma ihåg att vattna och hålla liv i våra plantor så vi snart kan skörda en del av deras frukter. Till och med dillen och basilikan är fortfarande upprät och växande! Jag har inga gröna fingrar så jag tycker detta är så kul. Jag älskar mina små plantor.

14 kommentarer:

  1. En imponerande samling bladväxter, inte illa alls.

    Kram Malin

  2. WOW vad det växer!! "Min sjukgymnast" Liselott är en riktig fena på det där med odling med, hon hade tomatplantor som hon hade odlat upp från frö som jag kunde få, men tiden räcker inte till för odling i år känner jag. Men nästa år kan vi ägna lite mer åt vår trädgård… När vi inte bygger mest hela tiden;)
    Ses på torsdag!
    Kram Anna

  3. Himla fina plantor ni fått till! Här växer och frodas de också. Väntar med spänning på att chilin ska bli klar :) Kram!

  4. Verkligen fint att de växer så bra!

  5. Ibland kan jag bli lite avundsjuk på alla som kommer ihåg att ta hand om sina plantor och kan få gå och plocka små härligheter. Förvisso har jag en man som odlar gurkor och tomater och det är inte illa det - men det hade varit roligt med annat också. Jag får nöja mig med mina orkideér. Jag kommer iaf ihåg att vattna varannan vecka.....

  6. Härligt! Visst är det glädje att odla själv!

  7. Vilket härligt inlägg! Nu kliar det i mina icke gröna fingrar. Jag vill också ha! Det får bli till nästa säsong när det är mer "ordning på torpet". Jättekul grej att göra med sina barn och ljuvligt att kunna plocka in och använda i sin egen matlagning. Snacka om närodlat!

  8. Vilken odling!
    Avis avis avis!!!

  9. Visst är det en speciell känsla när man själv har sått något och så växer det och knakar. Och när man sedan skördar frukterna. Vilken lycka!

  10. Vilken grön oas! I'm impressed! Jag tror inte att de med gröna fingrar vet hur mycket "vi andra" verkligen uppskattar det när växterna håller sig vid liv ;)

  11. Vi vill också ha trädäck och odlarplats, Håkan vill ha chili och Anki tomater... Hyser du möjligtvis in semestergäster, vi har en basilika och en mynta som behöver övernattningsmöjligheter snart:)

  12. Oj så mycket fina plantor du har =)
    Kommer bli härligt när det är dax att skörda.

    Kram Thess

  13. Det finns inte mycket som slår egen odling. Chiliplantor är så tacksamma och skörden brukar bli en belöning!

    Jag har inte sått så mycket i år, med alla problem med vår stuga osv. Men nästa år ska jag göra det igen. Kram!

  14. Mårtensson, kom ni bara. Plantor har alltid rum för. Fast jag kan inte lova att ni får dem tillbaka i samma skick...

Skicka en kommentar

Lämna gärna en kommentar! Alltid lika kul att höra vad ni tycker. Kram.