Ta sig tid

10/19/2013

Bloggaktiviteten har varit låg då lusten inte har funnits där. Denna veckan har varit extra tung då vi har tagit avsked av min mamma. Eftersom vi förlorade henne när hon var på resa utomlands har vi i veckan haft möjlighet att få se henne och ta avsked och igår var det hennes begravning. Det var skönt om än jobbigt att se henne, men så fint att kunna säga farväl och jag är glad att visningen ordnades. Gårdagen blev fantastiskt fin och vi kunde blanda tårar med fina minnen och en del skratt. Vi är många som kommer sakna henne.


Självklart väcker sorgen många olika känslor och sånt som vi annars tar för givet känns extra värdefullt eftersom det blir påtagligt hur snabbt döden kan drabba vem som helst av oss. För min egen del har jag tänkt mycket på vad jag lägger min tid på och därför vill jag dela Torsten Palmqvists dikt Jag har inte tid.

Det går genom tiden en säregen fläkt,
en sjukdom som allmänt benämnes som jäkt.
Och bannlyst är stunder av ro och frid,
man hör ständigt orden "jag har inte tid".

Du äger kanhända en sjuklig vän,
det sista besöket var rätt längesen.
Du söker en ursäkt, blir tårögd och blid,
men tröstar Dig med "jag har inte tid".

Kanske har Du en mor, ren gammal nu,
vars enda ljuspunkt i livet är Du.
Att glömma henne – får Du nån frid?
Ditt samvete kvävs med "jag har inte tid".

Så lever Du livet i stora drag,
hur ska lag hinna med allting idag?
Jäkt förvandlar Ditt liv till en strid,
din slogan har blivit "jag har inte tid".

Men när Du har levat Ditt antal av år,
när döden på tröskeln väntande står.
När han Dig kallar från livets id,
ska Du då svara: - Jag har inte tid?


25 kommentarer:

  1. En varm kram till dig! Dikten är värd att begrunda.

  2. kajomida sa...

    Tänkvärda ord... deppar själv idag, det är nämligen 19 år sedan min mamma gick bort... Jag kan *trösta* dig med att det blir bättre dag för dag, år för år, men när man blir lite äldre börjar man fundera på hur det var förr... hur gjorde (lagade, bakade...) mamma "det", hur var det när jag var liten, minns jag "det" rätt... Alla ni som har er mammor: fråga, prata och ta tillvara den tid ni har kvar tillsammans ♥

  3. Ja, det är en jobbig tid du och de dina har just nu <3 Jag har tagit dig på orden flera gånger om och kramat min lilla familj.

    Kram Malin

  4. Fina och tänkvärda ord.
    Skickar många varma kramar.
    Lena från make a head food

  5. Styrkekramar till dig! Jättefin dikt, får mig verkligen att tänka till......

  6. Sänder dig massvis med kramar!
    Vacker dikt som nu fått mig att gå och ringa min mamma som bor i Ryssland lång långt bort från mig!
    //Lana

  7. varma kramar i allt mörker : ( kramar Sofia ♥♥

  8. Tänder ett ljus och tänker på Dig och Din familj fina Ramsan. Beklagar så djupt. Skickar styrke kramar. Selma

  9. Jag får rysningar i hela kroppen!

    Tänker på dig och din familj. Många kramar till dig!

  10. Den dikten säger så oerhört mycket om tiden vi lever i, det gäller verkligen att ta en funderare på hur vi förvaltar den tid vi fått på jorden. Hur vill vi spendera våra dagar och med vem, det är viktigt att stanna upp emellanåt och känna efter.
    Vi tänker på dej, Emmy,
    Kramar

  11. Det finns inga ord, men du finns i mina tankar! <3

  12. Emmy, har inte tittat in här på ett tag och har därför missat vad du går igenom nu. Jag beklagar förlusten av din mamma och tänker på dig. En stor kram! <3

  13. Väldigt fin dikt och visst är det så. Försöker att leva i nuet så mycket jag kan även om tankar ibland vandrar till både dåtid och framtid... ta hand om er alla. Har tänkt på er ska du veta, kramar.

  14. Saknar ord... Vill bara att du ska veta attjag tänker på dig och hur du mår.
    Jag blir så rörd av det du skriver, så det liksom gör ont inuti.
    Va rädd om dig Emmy!
    Jag tänker på dig!
    Varma kramar Anna

  15. Tack för att du orkar skriva trots det du och din familj går igenom! Dikten har jag skrivit ut och satt upp väl synlig på min arbetsplats. Tänker från och med nu använda frasen "jag har inte tid" med största omsorg. //Lisa

  16. Tänker på dig och din familj, Emmy. Skönt att du fick se din mamma och säga farväl. Stor kram ♥♥

  17. KRAM <3

  18. Varma tankar till dig och din familj! Dikten är väldigt tänkvärd.
    Jag hade ju ingen relation till din mamma men minns att du berättat att hon tyckte om att plocka blåbär och fyllde din frys också med dessa härliga bär!
    KRAM ♥

  19. Visst ska man leva mer i nuet och ta hand om varandra. Man försöker men ibland har man inte tid... Ska försöka tänka på det där uttrycket och inte använda det i onödan!
    Många kramar till dig!

  20. Fint, tänkvärda ord. Ta hand om dig!

  21. Så fin hyllning till din mamma, och vilken härlig bild på henne. Hon ser varm och levnadsglad ut och du bär nog mycket av henne med dig inom dig, eller hur!?

    Dikten är fin och får en att tänka efter. Jag ringer min mamma och pappa i stort sett varje dag. De bor ju närmare dig än mig... Pappa är sjuk och vi vet att han kan lämna oss när som helst men mamma mår fint. MEN... Det kan hända när som helst, som det gjorde för er. Oväntat och plötsligt. Fint att få ta farväl och att kunna gråta och skratta tillsammans. Det gäller att vårda alla goda minnen när sorgen bleknat lite och tårarna inte rinner hela tiden.

    Varm kram till dig. Min blogg är lite trist just nu, men snart ska jag blogga igen. Är dock hemma från sjukhuset igen.

  22. Sitter med tårar i ögonen. Vilken fin dikt!
    Kram till dig och din familj!

  23. Stor kram till er alla fina! <3<3<3

  24. Fint skrivet Emmy, ditt inlägg väcker många känslor. Genom minnen lever de vidare i våra hjärtan. <3

  25. väldigt fin och tänkvärd dikt! och fin bild på din mamma, man ärver ju en hel del egenskaper från sina föräldrar (vare sig man vill eller inte) och med tanke på hur du är så måste din mamma varit helt fantastisk!

    sorg tar tid, och det måste få ta tid, sen helt plötsligt har det kanske gått en hel dag utan att man brutit ihop, och plötsligt kommer man på sig själv med att le vid tanken på alla fina minnen istället för att börja gråta. och på nåt himla konstigt obeskrivligt vis så börjar man fungera igen fastän man aldrig trodde det var möjligt... och din mamma kommer ju alltid att leva vidare i er barn och barnbarn. stora kramar till dig och de dina!

Skicka en kommentar

Lämna gärna en kommentar! Alltid lika kul att höra vad ni tycker. Kram.