En annan rikedom

Jag och ett gäng andra bloggare fick erbjudandet att provlaga ett av Arlas pajrecept och recensera det. Eftersom det nu fullkomligt kryllar av blåbär så föll valet på Blåbärspaj med mandel, vilket visade sig vara ett kanonbra val. Inte för att vi blev så förvånade precis. Finns det någon bärpaj som inte är god?! Det enda jag tror jag ändrar på till nästa gång är att ha i lite vaniljsocker i pajdegen, bara för att det är så gott. Vaniljsåsen har jag gjort en variant av tidigare och den smakar som vaniljvisp. Nej förresten, den är mycket godare. Det var betydligt enklare att vispa ned äggulorna i den vispade grädden, än som jag tidigare gjort i separata skålar.

Blåbärspaj med mandel, 6-8 pers.
Pajdeg:
3 dl vetemjöl
½ dl strösocker
125 g smör
1 msk vatten
½ dl flagad mandel

Fyllning:
½ liter färska eller frysta blåbär
½ dl strösocker
½-1 msk potatismjöl

Vaniljsås/vaniljvisp:
2 dl vispgrädde
2 äggulor
2 msk strösocker
1 tsk vaniljsocker

Hacka ihop mjöl, socker och smör till en grynig massa för hand eller i matberedare. Ta undan 1/4, ca 1 1/2 dl, och spar det till topping. Tillsätt vattnet och arbeta snabbt ihop degen. Tryck ut degen i en pajform, ca 24 cm i diameter. Nagga med en gaffel. Låt den stå i kylen ca 30 min.
Sätt ugnen på 225°. Förgrädda pajskalet i mitten av ugnen ca 5 min. Blanda blåbär med strösocker och potatismjöl. Obs den större mängden potatismjöl till frysta bär. Lägg dem i pajskalet och strö över smuldegen blandad med mandel. Grädda pajen i nedre delen av ugnen ca 20 min. Låt den svalna.
Vispa grädden. Vispa ner äggula, strösocker och vaniljsocker. Servera såsen till pajen.

När ni ser den här tjejen, ser ni vad jag ser då? Jag ser något alldeles fantastiskt. Och då menar jag inte för att det är min söta dotter. Utan att hon befinner sig mitt bland blåbärsriset och mumsar i sig blåbär. Jaha? Och? Men tänk då att alla barn inte får uppleva detta, en endaste gång i hela sitt liv.

Vi pratade om våra barndomars sommarminnen på jobbet en dag. Då berättade en kollega att de brukade ha sommarbarn hos sig om somrarna. Barn från större städer som fick komma ut på landet ett par veckor. Låter inte så märkvärdigt, men så berättade hon att en del av barnen badade för första gången utomhus i havet. Tänk dig det att du aldrig har fått känna hur det känns att gå i vattnet från en strand eller hoppa i från en klippa. Vattnet är så där skönt kallt. Kanske lite sjögräs som kittlar dig på benen.

Tänk dig att du för första gången går i skogen. Alla dofter. Alla ljud. Det är så tyst, men ändå inte. Tänk dig att få plocka bären direkt där de växer precis när de blivit mogna. Så även om denna lilla tjej har turen att växa upp precis bredvid skogen och kan plocka bär nästan när hon vill, så är det ändå för henne en stor skatt som finns i hennes lilla spann. Den stora frågan var bara: Ska jag äta upp alla de goda bären nu eller ska jag vänta på att de blir en paj? Jag lovar vi gjorde både och. Det finns många nyanser av rikedom, inte sant?

Tänk om jag kunde minnas hur blåbärspaj smakade allra första gången jag åt det. Måste ha smakat helt fantastiskt.