Middag på Koh Phangan

Att vara på kurs/konferens innebär en hel del ätande och en hel del sittande, vilket är en jättebra komination, eller hur? Denna gången var maten väldigt bra och det fanns hela tiden frukt, kaffe, te och lite bröd, både mjukt och hårt för de som inte klarade sig mellan målen. Varje dag startades med att de hade en liten frukostbuffé, för alla som inte fått i sig en hotellfrukost. Vid varje lunch serverades 2-rätters och då var det desserten de hoppat över och så fanns det kaffe och kaka en liten stund senare. Ja, som ni förstår gick det igen nöd på mig.
Min första kväll efter kursen hade Anna-Märta lagat fiskgratäng och bjöd på kokta kräftor. Mums!

Min andra kväll i den stora staden mötte jag upp min bror med fru och så gick vi till Koh Phangan och åt thailändsk mat. Så mysigt ställe, det ser ut som i Thailand (nästan), men låter som om man är där. Det kvittrar fåglar, susar och ibland går åskan.  Jag tog mig en lite drink före maten, vid namn Nitnoy, med Passoa, Bacardi Limón, guavajuice, lime & Sprite.

Sedan valde jag (häng med nu...) Pat Ki Mao Taley som var whiskeymarinerade skadjur och bläckfisk i mustig thailändsk wok med chili och vitlök. Hot stod det efter, vilket skulle innebära något mittemellan på deras skala. Jag kan säga som så... att jag var glad att jag inte tog en av deras starkaste rätter :-)

Vad tycker ni om den här lilla sötnosen? ;-) Jag har ätit bläckfisk vid flera tillfällen, men detta var första gången jag vågade mig på att äta själva benen. Om ni bara har smakat bläckfisk som är segt som gummiband, så testa igen! Den ska inte vara seg utan ska gå att tugga på.

 Min bror tog en mildare rätt med kyckling, wokade grönsaker, färska böngroddar och hackade nötter. Alla grönsaker var så där perfekt tillagade så de fortfarande har kvar sin krispighet.

Själklart drack vi thailändsk öl till maten, vi valde båda chang. Hoppade över mekongdrinkarna dock...

Är inte så lätt att se på den dåliga bilden, men här är ett par som sitter i en tuk tuk och äter.

Inredningen är väldigt speciell, men svår att fota med en mobilkamera. Kika in bilderna på deras sida så syns den bättre. Me like! Här står vi och hänger över en liten bäck i mörkaste skogen som var full med småödlor.

Kvällen avslutande vi på Skybar i Skrapan med en fantstisk utsikt. "Man kan se ända till Mariannelund..." Ok, nu ljuger jag igen, men väldigt långt. Häftigt! Och framför allt goda drinka och gott snacks. Jag tog en drink som var ginbaserad med smak av lime, ingefära och kanel.

Tog ingen bild på snacksen, men vi fick lite rotfruktchips. De var inga hemska ihoppressade chips av mosade rotfrukter, utan det var tunna skivor av rotfrukter som friteras och saltats.

Utsikten från skrapan är också svår att få till med en pyttekamera. Så vackert att se ut över Stockholms kvällen.