Vet ni vad...

Igår hade Berra och jag bröllopsdag, men hade helt glömt bort det... Ja, precis så dåliga är vi på att komma ihåg jubileumsdagar och fira dessa. Får försvara oss med att fira lite till vardags varje vecka. Vi var igår bortbjudna och mitt under middagen kom Berra på att det var vår bröllopsdag. Vi var hemma hos Johan och Lena ett par av våra äldsta och bästa vänner, vilka var med när vi förlovade oss så det passade ju på så vis bra. De var där emot inte med när vi gifte oss, för vi smet iväg till Thailand och gifte oss i smyg!
Så nu får ni följa med 7 år tillbaka i tiden. Häng med så drar vi till Chiang Mai. Vi smet från ett gråruskigt Sverige för att landa i ett mer än 40-gradigt Thailand. Ni får ursäkta den kassa bildkvaliteten för jag har fotograferat av korten, då de ej är digitala. Men ni får säkert en känsla av hur vår dag var, en av de bästa i våra liv! Här är ett axplock av alla hundra bilder från den bästa dagen.

Vi väcktes tidigt för att kl 05 befinna oss på en stor matmarknad. Vi skulle köpa matpaket och ge bort till munkarna. Någon timme senare hade vi ordnat med olika paket med mat och även med blommor och rökelse, som vi delade ut till munkarna som gick förbi på gatan. Det var viktigt att vi höll i dem med bådas händer samtidigt och vi fick inte vidröra munkarna.

Sedan följde en timme på en thailändsk frisörsalong för min del, där jag blev fin i håret och sminkad. Problemet vara bara att tjejen pratade bara thailändska. Hur mycket jag än försökte med engelskan bara log hon och fixade till mig som hon själv ville, men jag blev fin ändå :-) Dräkterna hade de sytt upp åt oss innan vi kom till Chiang Mai efter våra mått vi mailat. Smyckena fick jag låna av Jit.

Här är ett pirrigt brudpar som nu har skrivit på alla papper och är här gifta på "riktigt". Men framför oss hade vi den buddistiska cermonin, som även skulle binda ihop våra själar och tankar. Vi visste ju inte riktigt vad vi hade gett oss in på, så det var mycket nervöst på vägen till templet.

Här är vi på plats inne i templet tillsammans med väldens mysigaste munk som skulle viga oss. Munken pratade på som bara den fast vi förstod inte ett enda ord han sa, även om Jit (vår bröllopsfixare) försökte översätta så mycket hon kunde (och hann med). Munken tyckte vi såg alldeles för allvarliga ut och ville att vi inte skulle ta det så allvarligt utan försöka slappna av och ha roligt. Puh! Vi kunde sedan knappt hålla oss för skratt för munken han rabblade på thai och skrattade omvartannat. 

Här är första bilden på herr och fru Torsund. Nu är vi gifta på alla sätt som går. Det var sedan bara vårt vigselbevis som skulle översättas från thai till engelska och sedan från engelska till svenska och slutligen hamna hos Skattemyndigheten...

Nervositeten har släppt och vi kan pussas på i glädjeyran. Nu började temperaturen återigen stiga och landade straxt över 40 graden hela vår bröllopsdag. Varmt var det, men alldeles alldeles underbart...

När vi kom till resorten där bröllopsfesten skulle hållas fick Berra går igenom olika portar för att komma till sin brud. Vid varje port fanns en fråga eller så kunde man skänka pengar till gudarna. Här har han nått den sista porten och då skulle han sjunga en kärlekssång för mig. Hur det gick? Trots någon falsk ton här och där så tog jag emot honom ;-)

Thailändarna hade lite roligt åt oss, eller tyckte snarare synd om oss, eftersom vi bara hade två gäster med oss. För på små bröllop i Thailand kommer det ca 100 gäster och har de ett stort bröllop så kan det vara uppåt 1000 gäster eller fler. Därför kom de äldre från byn och lyckönskade oss. Vi fick varsitt band knutet runt handleden för varje lyckönskning. I håret hade vi även band som skulle hjälpa våra tankar/själar att förenas.
De önskade oss bland annat att få ha hälsan tillsammans under ett långt liv, rikedom (inte slagit in riktigt än...), stiliga söner som brudgummen (så klart vi fått!) och vackra döttrar som bruden (absolut!). När de sa det sista skrattade gamlingarna gott. Hm...

Vi fick även fina girlanger av blommor runt halsen. Här är vi på väg att ge gåvor till andarna och gudarna på en särskild plats i resortens grönska.

Synd att bilden syns dåligt, men jag hoppas glädjen syns i alla fall! Vi är trötta och varma, men så upprymda och lyckliga. Nu var klockan runt lunch i Thailand när alla våra cermonier började lida mot sitt slut. Men... hemma i Sverige var det bara morgon och av de som just då slog upp bröllopsannonserna i lokaltidningen höll några på att sätta morgonkaffet i halsen...

Vi har blivit inledda i vårt sovrum för natten av de två äldsta i byn och här tas nu huvudbanden av för nu är vi ett med varandra. Nu skulle våra thailändska gäster lämna oss ensamma på denna giganstiskt stora resort som var abbonerad enbart för oss och våra två gäster, men som hade hus som hade rymt i alla fall 50 gäster (ja, ni fattar själva hur de fnissade åt det...)

Vår "lilla stuga" som vi spenderade natten i och även hade vår egen lilla bröllopsfest på. Och så levde de lyckliga i alla sina dagar...