Ölkokta musslor och chili
10/21/2012
När jag handlade i helgen köpte jag med mig nät med färska blå musslor från fiskdisken. Jag köpte även ett gäng färska räkor, men hade ingen plan för något av dessa. När jag tillagar musslor blir det alltid att jag antingen kokar dem i vin (ungefär så här) eller vitlöksgratinerar dem. Det var två av de tips jag fick på Facebook, så nästa gång det vankas vinkokta musslor ska jag gå på era andra tips och köpa hem vinet Bereich Nierstein samt smaksätta med lite chili och koriander. Men denna gång blev det Kims förslag jag föll för att ölkoka musslorna, vilket jag spanat in på hennes blogg för en tid sedan. Spadet fick även smak av chili, bacon och persilja. Mycket gott!! Vi drack en cava till som passade fint med sin friska smak, men jag kan tänka mig att en ljus lager också smakar bra. Räkorna åt vi vid sidan om tillsammans med ett gott bröd.
Kim använde röd chili i sitt spad, men då jag har snälla vänner som försett mig med gul habanero och Dorset naga tog jag lite av dessa. Märk väl lite. Kanske fegade jag aningen mycket när det gällde Dorest naga, men chili som är bland världens starkaste har respekt med sig...
Jag kan när som helst skörda egenodlad chili! Det har gått både bra och dåligt med mina plantor. Gul habanero blev det inga skott alls av, Jamaican bell blommorna ramlade av och Hot lemon blev endast några få frukter på plantan. Röd chili blev det desto mer av. Dessutom de två snackpaprikasorter jag planterade (en gul och en röd) verkar ha parat sig med chiliplantorna för de är mer som chili i både smak och utseende. Den röda snackpaprikan är små knubbiga orange frukter som är så håll i hatten starka. Lurade Berra att vara provsmakare efter att jag snittat upp en och kände doften av chili... Så ni får försöka föreställa er min man tugga på vad han tror är en liten paprika (fast jag sa att jag trodde den var stark), men inser att den smakar chili - mycket chili. Brände i munnen i drygt en timme. Ledsen älskling...
Hoppas kunna dela med mig av chili till mina vänner väl fler sorter mognat. På ett snällare sätt ska tilläggas.
Russinets ölkokta musslor, 4 pers. (små portioner) eller 6 förrätter
2 nät blåmusslor (2 kg)
4-5 vitlöksklyftor, finhackade
1 gul lök, finhackad
1 röd chili (jag tog blandade sorter; gul habanero, röd chili och dorset naga), finhackad
1 pkt skivad bacon (140 g), strimlat
6 dl öl (med liten beska, jag tog Pripps blå lättöl)
2 dl majskorn
1 dl hackad bladpersilja
salt & svarteppar
Spola blåmusslorna i kallt vatten. Knacka dem som är öppna mot bänken och de som inte stänger sig, slänger du. Fräs löken, vitlök och chilin i olja i en stor gryta. Har du inte en tillräckligt stor gryta som rymmer alla musslor, så koka dem i omgångar. Knaperstek baconet. Hälften av baconet lägger du i grytan tillsammans med öl, majs och persilja. Salta lite samt dra ett par varv med pepparkvarnen över och låt allt koka upp. När vätskan kokar lägger du i musslorna, rör om och ångkokar musslorna i cirka 5 minuter. Rör om någon gång under tiden. Musslorna är klara när de har öppnat sig, så de musslor som inte öppnat sig slänger du. Fördela musslorna och buljongen i skålar, toppa med resten av det knaperstekta baconet samt lite persilja. Servera tillsammans med ett gott bröd att suga upp vätskan med.
Kim använde röd chili i sitt spad, men då jag har snälla vänner som försett mig med gul habanero och Dorset naga tog jag lite av dessa. Märk väl lite. Kanske fegade jag aningen mycket när det gällde Dorest naga, men chili som är bland världens starkaste har respekt med sig...
Jag kan när som helst skörda egenodlad chili! Det har gått både bra och dåligt med mina plantor. Gul habanero blev det inga skott alls av, Jamaican bell blommorna ramlade av och Hot lemon blev endast några få frukter på plantan. Röd chili blev det desto mer av. Dessutom de två snackpaprikasorter jag planterade (en gul och en röd) verkar ha parat sig med chiliplantorna för de är mer som chili i både smak och utseende. Den röda snackpaprikan är små knubbiga orange frukter som är så håll i hatten starka. Lurade Berra att vara provsmakare efter att jag snittat upp en och kände doften av chili... Så ni får försöka föreställa er min man tugga på vad han tror är en liten paprika (fast jag sa att jag trodde den var stark), men inser att den smakar chili - mycket chili. Brände i munnen i drygt en timme. Ledsen älskling...
Hoppas kunna dela med mig av chili till mina vänner väl fler sorter mognat. På ett snällare sätt ska tilläggas.
Russinets ölkokta musslor, 4 pers. (små portioner) eller 6 förrätter
2 nät blåmusslor (2 kg)
4-5 vitlöksklyftor, finhackade
1 gul lök, finhackad
1 röd chili (jag tog blandade sorter; gul habanero, röd chili och dorset naga), finhackad
1 pkt skivad bacon (140 g), strimlat
6 dl öl (med liten beska, jag tog Pripps blå lättöl)
2 dl majskorn
1 dl hackad bladpersilja
salt & svarteppar
Spola blåmusslorna i kallt vatten. Knacka dem som är öppna mot bänken och de som inte stänger sig, slänger du. Fräs löken, vitlök och chilin i olja i en stor gryta. Har du inte en tillräckligt stor gryta som rymmer alla musslor, så koka dem i omgångar. Knaperstek baconet. Hälften av baconet lägger du i grytan tillsammans med öl, majs och persilja. Salta lite samt dra ett par varv med pepparkvarnen över och låt allt koka upp. När vätskan kokar lägger du i musslorna, rör om och ångkokar musslorna i cirka 5 minuter. Rör om någon gång under tiden. Musslorna är klara när de har öppnat sig, så de musslor som inte öppnat sig slänger du. Fördela musslorna och buljongen i skålar, toppa med resten av det knaperstekta baconet samt lite persilja. Servera tillsammans med ett gott bröd att suga upp vätskan med.
Jag har gett upp mitt chiliodlande, ja, allt odlande, eftersom inget riktigt ville ge mig frukt, tomaterna förblev gröna, eller röda smaklösa och den enda chilin som växte som den skulle var Jamaican Bell, fast den var mer fin än god, ja, typ snackspaprika. Så nu köper jag min chili, helst gul habanero :-)
Mmmmmmm, när ska vi ha detta...
Men vi är lite fega numera med det där att köpa musslor, vi har inte fått dom som vi vill ha dom de senaste inköpen. Bara stora, sladdriga och inte alls så fasta, små och fina som vi vill ha våra musslor.
Fast, detta hade kanske kunnat få oss att göra ett nytt försök, vi får väl se.
Vi gav också upp vår chiliodling, precis som moma, det ville sej inte alls. Men, vi fick hem ett gäng från Ankis arbetskompis so ligger hackade, färdiga att använda i frysen. Perfekt förvaring.
Så läckert gott det ser ut! Jag ha bara ätit musslor en gång och fick en dålig variant som inte var så god tillagad. Den här skulle jag definitivt våga smaka på!:)
Det receptet har jag också spanat in, låter så gott! Men du det är inte snällt att lura i Berra chili, aja dig ;).
Chili kan vara sisådär att odla. Ibland får jag inga men i år hade jag två plantor, en vanlig chili och en habanero. Fick 8-10 på vardera planta och det fick jag nöja mig med.
Var snäll mot stackars Berra nu vännen, låter inte snällt att luras sådär :) Hur har det gått med ditt öga? För du kliade dig väl med den där starka sorten eller hur var det nu igen? Söndagskramar!
Spännande recept på musslor istället för det klassiska vinet :) Härligt med mycket smaker!
Tack för inspirationen! Musslor är ju fantastiskt gott och det låter intressant att koka dem i öl istället för vin. Vi var nyss i Portonovo i Italien där de plockade vilda musslor och serverade dem pinfärska direkt vid restaurangerna på stranden. Helt underbart!
Låter väldigt gott! Kanske att jag t.o.m. skulle få i mig musslorna tillsammans med öl, chili och en massa annat... Blev sugen redan inne hos Kim.
Chilisar skulle jag vilja försöka mig på nästa säsong på landet. Men med mina icke-gröna fingrar kanske det är hopplöst.. Fast prova kan man ju alltid göra!
Ja vem säger att man måste koka musslorna i vin hela tiden;) Öl ska jag testa för mer variation, jag älskar allt med musslor! Och öl hade jag nog aldrig haft en tanke att koka dom i:)
Jag tycker ni kan testa. Är ni aningen osäkra så ta en ljus öl med mycket liten bäskan, för det kommer ändå bli en helt annan smak än med vin.
Amy, jag tog mig bara på huden runt munnen och det räckte. OMG, så ont det gjorde. Jag hackar aldrig chili med handskar, men dorset naga var inte av denna värld. Jag väntade bra länge den kvällen innan jag tog ur mina linser...
men vad säger ni, jag o maken som ska odla chili nästa sommar! Det är han som står för odlandet i familjen och jag ska någon gång köpa ett växthus åt han!
Musslor i alla dess slag är bara så gott!
Hungrig!! Inte fingrarna i ögonen!!:)
Lena, det finns ju de som lyckas med allt de försöker odla. Tillhör inte ni dem ;-) Om ni tillhör samma gäng som mig, så hoppas vi på tur. En hyfsad skörd blir det i alla fall.
Sofie, skulle aldrig ens våga tänka tanken så ont som det gjorde på huden runt munnen. Tanken på den smärtan i ögat, brrr...