Snart öppnar bistron igen

Vi har bara varit borta över helgen och ändå vet jag knappt hur jag ska kunna sammanfatta allt, men jag får nog ta en dag i taget. Genom en kollega fick jag nys om att det gick direktflyg från Växjö till Alicante, vilket ledde till att Berra och jag bokade en weekendresa dit tillsammans med ett par vänner. När vi sökte på hotell i Alicante halkade vi med en gång in på Meliá Alicantes hemsida och föll för det, då det ligger beläget mellan hamnen och stranden. En lite suddig bild tagen med mobilen från vår balkong visar ändå toppenläget.

För en liten peng extra bokade vi rum på deras översta våning, the Level, där det ingår en del extra på rummen, fanns en separat reception och det fanns även en gemensam bar där det alltid fanns dryck, fika och annat ätbart. Ville man inte sitta i den stora frukostmatsalen dukades här upp en egen liten buffé för gästerna på the Level. Jag tog lite snabba bilder på baren när vi kom då det var framdukat olika sötsaker. Annars fanns det olika snacks, frukt och smårätter beroende på vilken tid på dygnet.

Det fanns alltid cava på kylning och annan dryck för de som var sugna och då kunde det avnjutas i en fåtölj eller på balkongen utanför med utsikt över stranden. Självklart kunde vi låta bli att sippa på lite cava när vi hade checkat in.

Eftersom vi lämnat ett blött och frostigt Sverige var vi bara uppe på rummet och kasta in våra saker för att sedan njuta av värmen på stranden. Helt underbart!  Vi har haft runt 26-28 grader och mest soldisigt väder och varje dag lagom när vi gått till hotellet för att svida om inför kvällens middag har det fullkomligt ösregnat för att sedan klarna upp igen.

Då inget större mättande intagits på planet letade vi upp fösta bästa ställe i närheten av stranden för att dela på lite tapas. Ni kommer få följa med på en mathelg nästan helt fylld av olika tapas. Ni kan tro att jag har njutit!

Lite köttbullar, eller snarare frikadeller i god sås och potatis med aioli var först ut. Jag gillar verkligen sättet att servera mat, där rätterna kommer på varsitt fat och alla plockar till sig det de är sugna på.

Manchego åt vi nästa vid varje måltid för det är så gott. Hade osten kommit in rumstempererad och nästan lite svettig här i Sverige hade den åkt ut igen, men här vet de hur smaken på osten kommer fram bäst och det är inte när den är kylskåpskall.

Första kvällen var den enda vi satta inomhus på en restaurang och inte åt middagen ute på en gatorna. Den middagen var en klass för sig, men med det är inte sagt att maten på de andra restaurangerna var dålig. Det har varierat en del mellan oss i sällskapet vilka rätter vi har tyckt bäst om av alla dem vi ätit de senaste dagarna. Det som skiljde den första middagen från dem andra var också att vi åt alla rätterna på en och samma restaurang.

Fredagens middag åt vi på restaurang La Taberna del Gourmet som Martin hade blivit tipsad om och valde att sitta i en särskild avdelning längre in i restaurangen där det fanns färdiga menyer med flera tapasrätter. Jag tror vår meny innehöll totalt nio olika rätter plus dessert.

Berra och jag var sugna på en mojito, vilket vi trodde skulle bli före maten med maten kom snabbt på bordet så vi fick beställa in lite annan dryck för även om jag gillar mojito så är det inte bästa måltidsdrycken.

Linn och Martin valde en meny med blandade rätter, alltfrån kött till vegetariskt till fisk, medan Berra och jag valde en meny nästan helt bestående av fisk- och skaldjursrätter. Även om vi plockade och smakade av varandras rätter. Bland det första som kom in var kryddiga små korvar som var supergoda. 

Vinkokta musslor är alltid ljuvligt gott. Jag använde både skalen och brödbitar för att får upp den goda såsen de låg i.

Brödet som ses på min tallrik ser kanske inte mycket ut för världen, men det var så ruggigt gott. De hade skurit av toppen på ett ciabattaliknande bröd, men nästan bara skorpan och sedan mosat in tomater och vitlök i brödet. Så enkelt och mycket gott.

Här ses små bläckfiskar som stekts hastigt och skurits i skivor serverade tillsammans med citron och örtolja. Visst är pipetten med oljan söt?!  De som säger att de inte tycker om bläckfisk på grund av att de ätit någon seg läskig variant av det, borde testa att äta riktigt färsk bläckfisk någon gång för det är något helt annat. Jag lovar att ni ändrar tycke! Det enda jag inte äter är de där små sugpropparna...

Samma sak var det med tonfisken på bilden ovan. De ser ut som vanligt inlagd vi finner på burk, men smaken... självklart så mycket godare. Serverade tillsammans med en sallad av tomater och silverlök.

Och vad vore en tapas middag utan ostar?! Här fick vi fem olika sorter tillsammans med marmelad (de små kuberna som ser ut som vattenmelon), torkade aprikoser, valnötter och någon slags plommonpuré (tror jag).
 

Potatis med både bravasås och aioli, vilket jag tyckte var en av de godaste poatisrätterna vi åt under hela resan. Alla dessa tre tillsammans blev så oerhört gott. Men så är jag ju tokig i potatis också.
Lite i skymundan ses även grillad sparris och i nedre kanten friterade knyten med olika fyllning.

Dessa små friterade knyten med fisk var middagens tråkigaste rätt. Vit fisk som inte smakade så mycket och vad som verkade vara en vanlig tartarsås till.

På denna bilden ses något som kunde varit hallelujagott, vilket min man i och för sig tyckte att det var, men oljan var alldeles för pepprig i min smak och vitlöken hade fått en nästintill bränd smak. Synd för det är sällan jag äter så färskt tillagade räkor.

Sista rätten stack ut en aning med sin japanska smak. (mycket lätt halstrad tonfisk med wasabicreme, alger och sojamarinerade tomater. I pipetterna fanns extra japansk soja och den lilla gröna kulan är så klart extra wasabi. Tonfisk tillagad på detta viset vet jag även kan locka till sig en och annan fiskskeptiker eftersom fisk då har en köttliknande konsistens.

I min och Berras meny ingick det även dessert och eftersom vi åt på en tapas restaurang kom det inte så oväntat in tre olika efterrätter! Vi som inte var det minsta mätta innan... Vi delade broderligt efterrätterna med vårt sällskap och det räckte ändå och blev över. Längst till vänster ses något som påminde om mascarpone toppat med honung, i mitten marinerade jordgubbar och vitchokladmousse och till höger en riktigt chokladstinn kaka med vaniljsås. Ja och så kanten, inte att glömma för det var bland det godaste, en chokladkolasås med rostade nötter och som Daimkulor i. Mmm...
Jag gillar deras coola serveringsfat, läs kakelplattor, som se på bilderna ovan. Riktigt snyggt att servera på.

Vi strosade tillbaka till hotellet aningen trötta och helt galet mätta. Sneglade upp på det höga berget som Martin bestämt att han skulle dra med oss upp på. Vi bestämde oss för att sova på saken.

To be continued...